3 odödliga stycken från Bernsteins opera Candide – de bästa tolkningarna på YouTube

Den här operetten av Leonard Bernstein är en absolut pärla. Var och en av styckena har fantastisk humor, passion och musikalitet. Den är både komedi och samhällskritik. Det är uvertyren som har gjort den berömd, och man måste nästan gå tillbaka till Rossini för att hitta ett förspel som så perfekt fångar handlingens komik.

Den berömda öppningen

Bernsteins kvicka och musikaliskt sprudlande ouvertyr är ett av de mest frekvent framförda verken av amerikanska klassiska kompositörer. I Rossinis stil citeras många av de operateman som vi kommer att stöta på i verk som ”The Best of All Possible Worlds”, ”Battle Music”, ”Oh, Happy We” och ”Glitter and Be Gay”.

Vi hör den i den tolkning som kompositören själv dirigerar.

Ouvertyr – Bernstein

Glitter and be Gay – Cunegondes stora aria

Även om titelrollen tillhör den manliga huvudrollsinnehavaren Candide får Cunegonde sjunga den mest kända arian. Denna aria blev ett paradnummer för koloratursopraner.

Bernstein kallade Candide för ett Valentinskort för europeisk opera. Denna aria där Cunegonde sjunger om lyx och smycken utspelar sig inte av en slump i Paris, för den är en uppenbar parodi på Gounods ”Jewel Aria” från hans mästerverk ”Faust”.

Detta stycke är en aria för koloratursopran med en operaarias anspråk. Den ställer den utövande konstnären inför vissa svårigheter. Å ena sidan har arian ett stort omfång – tre höga Es måste sjungas! – och å andra sidan är vissa av de ornamenterade skalorna extremt knepiga. Dessutom måste det hela sjungas med uppenbar lätthet och humor; vi befinner oss trots allt i en komedi.

Barbara Cook var den första cunegonden. Castinggruppen hade då stora svårigheter att hitta en lämplig sångerska som kunde klara de höga tonerna. Bernstein valde personligen ut Barbara Cook och coachade henne för denna svåra roll. Cook jämförde senare att sjunga denna pjäs med en atletisk Grosseffort. På inspelningen känner man inte längre av det jobbiga; glädjen att sjunga i detta stycke är smittsam.

Glitter and be gay – Cook

Den gamla damens medryckande flamenco

Detta andra fantastiska verk handlar om en flamenco. Den gamla damen talar om sitt ursprung från Rovno Gobernia. Detta är inte från en plats som Voltaire har specificerat, utan från en Bernsteins inbrytning. Rovno Gobernia var nämligen födelseorten för hans far som emigrerade från Ryssland. Texten till detta stycke skrevs av Bernstein själv. En anekdot berättar att när han skrev texten till Rovno Gobernia kunde han inte hitta något rim och klagade till sin (spansktalande) fru Felicia. Eftersom den gamla damen sjunger spanska i flamenco kom Felicia spontant på den roliga versen ”me muero me sale una hernia” (”Jag är döende, jag tror att jag odlar ett bråck”).

Vi hör detta stycke i en underbar tolkning av Christa Ludwig.

Jag föddes inte i det soliga Hispania … Jag är så lätt assimilerad – Christa Ludwig.