Operguiden till DER FLIEGENDE HOLLÄNDER på nätet

Med “Den flygande holländaren” lyckades Wagner skapa sitt första mästerverk. Det perfekta orkesterspråket, de storslagna ledmotiven och de magnifika körscenerna gör detta verk till ett av den tyske kompositörens främsta verk.

 

 

 

 

Innehåll

Synopsis

Kommentarer

Akt I (Sandwike-scenen)

Akt II (I Dalands hus)

Akt III (Scenen med återlösningen)

 

Inspelningsrekommendation

Inspelningsrekommendation

 

Highlights

Ouvertüre

Mit Gewitter und Sturm

Die Frist ist um

Summ und brumm du gutes Rädchen

Johohohohe (Sentas ballad)

Wie aus der Ferne längst vergangner Zeiten

Steuermann lass die Wacht

Verloren, ach verloren (Final)

 

 

 

 

 

 

 

PREMIERE

Dresden, 1843

LIBRETTO

Richard Wagner, baserad på en legend och skrifter av Heinrich Heine (Ur Schnabelewopski-herrens memoarer)

HUVUDROLLER

Senta, dotter till sjömannen Daland (sopran) - Erik, jägare och Sentas fästman (tenor) - Daland, Fartygets kapten och Sentas far (bas) - Holländaren, förbannad man och Holländarens kapten (baryton) - Hjälmaren, sjöman på Dalands fartyg (tenor)

INSPELNINGSREKOMMENDATION

DECCA, Leonie Rysanek, George London, Giorgio Tozzi och Karl Liebl dirigeras av Antal Dorati och Royal Opera House Convent Garden Chorus and Orchestra.

 

 

Den biografiska bakgrunden

Wagners biografiska anekdot om hänvisningen till den “flygande holländaren” har blivit en legend: Han var återigen i Riga 1839 och tvingades av rädsla för sina fordringsägare att fly i all hast. Hans destination var Paris, operans Mecka, där han ville sätta upp sin “Rienzi” på Grand Opéra. Wagner beslöt att fly till Paris på vattenvägen och de smugglades ombord på “Thetis” i Königsberg. I sundet mellan Danmark och Sverige hamnade fartyget i svåra stormar. Kaptenen tvingades söka skydd för den starka västvinden i Sandwike på Norges sydkust. Men efter några lugna dagar vid Nordsjön utbröt en ännu värre storm som rasade i två dagar med höga vågor och fruktansvärda åskväder. Och hur exakt Wagner utformade librettot enligt sina egna erfarenheter framgår av Dalands första framträdande, som skriker: “Sandwike är det! Jag känner till viken exakt.” När Wagners efter omvägar anlände till Paris skulle de stanna i den franska huvudstaden i nästan tre år. I Paris skrev han librettot till Holländaren. Grand Opera satte inte upp Rienzi, och Wagner var tvungen att sälja librettot till holländaren för att hålla sin ekonomi över vattenytan, vilket inte hindrade honom från att fortsätta använda librettot för sina egna syften. År 1842 lämnade han Paris för Dresden, där han hade fått löfte om premiären av sin Rienzi.

Den “nya Wagner”

Med “Holländer” avslutar Wagner sin tidiga fas. Vid 30 års ålder fann Wagner sin stil i musikdramatik och konst. Även om mycket fortfarande borde utvecklas ytterligare, finner vi i denna opera alla dispositioner hos den mogne Wagner:

  • Wagners livsteman
  • Vägen till musikdrama
  • Librettot från hans egen penna
  • Användningen av ledmotiv

Wagners livsteman

Med holländaren fann Wagner sin omisskännliga konstnärliga väg: “Fyra teman, som också dominerar Wagners fortsatta arbete, utgör hörnstenarna i handlingen i Den flygande holländaren: längtan efter döden, kvinnans vilja att göra uppoffringar, kärlek-död och förlösning.” (Holland/Csampai, “operaledare”). Dessa teman är biografiskt bestämda, så man kan anta att Holländarens person och öde har en koppling till Richard Wagners person: precis som Holländaren är konstnären Wagner en driven man, en som söker upprättelse som konstnär genom de politiska och ekonomiska omständigheternas motgångar. Denna förlösare dyker upp i denna opera i form av Senta, Wagners första “framtidskvinna”. I Holländaren är denna “framtidskvinna” fortfarande passiv och överlämnar sig själv till döden; senare figurer av förlösaren kommer att utveckla ett mer omfattande anspråk. “Wagner tänkte inte på något så djupt som på befrielsen: hans opera är befrielsens opera. Någon vill alltid bli förlöst tillsammans med honom … detta är hans problem. (Nietzsche).

 

Vägen till musikdramatik

Holländaren är fortfarande i stor utsträckning en nummeropera. Men Wagner börjar redan nu kombinera numren och forma dem till scener och skapar de första ansatserna till musikdramatik.

 

Librettot från hans egen penna

Wagner hämtade historien från en bok av Heinrich Heine (“From the Memoirs of the Lord of Schnabelewopski”), som citerade en sekelgammal legend. Wagner ändrade inte mycket i berättelsen, men enligt egen utsago tog han i och med detta verk steget från “författare av operatexter” till poet. Han kunde nu överföra sitt eget inre till karaktärerna Senta och Holländaren. Det uppvirvlande havet blir en metafor för den storm som rasar i huvudpersonerna. “Jag kan bara leva i ytterligheter”, sade Wagner om sig själv. Ingen mening beskriver bättre förhållandet mellan holländaren och Sentas, för förhållandet är mer än kärlek, det söker förlösning genom döden. Således ropar Senta ut i den andra meningen: “Jag måste se honom! Med honom måste jag förgås!” Erik och Daland är motvärlden, vars handling förblir rent yttre. Detta kommer också till uttryck i musiken, som förblir mycket tonal i Dalands och Eriks del, och som redan upplever en karakteristisk kromatisering i Sentas och Holländers del.

Användningen av ledmotiv

Wagner har ännu inte fullt ut konstnärlig förmåga att använda ledmotiv och “Holländer” är inte hans första opera med denna teknik. Men för första gången har ledmotiven en koncishet som dominerar operan. I kommentarsavsnitten till scenerna finns olika exempel på noter till de viktigaste motiven.

Premiär i Dresden

Premiären ägde rum den 2 januari 1843 på Kungliga hovteatern i Dresden. Wagner själv stod på dirigentpodiet. Efter den triumfatoriska premiären av Rienzi på samma plats tre månader tidigare hoppades Wagner på en ny framgång. Han blev dock besviken och publiken tog emot hans verk ytterst ljummet och produktionen lades ned efter fyra föreställningar. Wilhelmine Schröder-Devrient sägs ha varit en imponerande Senta, men den mixade produktionen och de andra sångarna motsvarade inte Wagners förväntningar. Holländarens framgångar tog fart på riktigt först med den bearbetade versionen av Zürichföreställningen 1852.

 

 

 

 

Ouverturens ledmotiv

Synopsis: Daland hamnar i en storm med sitt handelsfartyg och måste söka skydd i en skyddande vik som kallas Sandwike.

Operan börjar med en av Wagners ojämförliga ouvertyrer. Det stormiga havet målas upp som i en symfonisk dikt. Rossinis och Meyerbeers stormar är bara en mild bris jämfört med Wagners orkan. Vi hör tre viktiga ledmotiv i detta öppningsstycke. Redan i början hör vi holländarmotivet:

Strax därefter kom det koncisa spökmotivet:

Efter detta avsnitt hör vi ett lyriskt tema, det så kallade förlösningsmotivet.

Och kort därefter kärleksmotivet:

Stormen drar igång igen och sjömanssången “Steuermann, lass die Wacht”, som vi kommer att höra i tredje akten, hörs. I slutet lugnar stämningen ner sig igen och med förlossningsmotivet avslutas ouvertyren högtidligt.

Ouvertyr – Klemperer / Philharmonia

Rorsmannens sång

Synopsis: Skeppet ligger lugnt och stilla för ankar och rorsmannen har tilldelats nattvakten. För att hålla sig vaken sjunger han en sång.

Denna roddmannens längtande aria är en vacker sjömanssång. Stämman är skriven mycket högt och når till och med det höga C i slutet.

Mit Gewitter und Sturm – Wunderlich

Holländarens monolog – överraskningen i slutet

Synopsis: Unbemerkt ankert ein Schiff in der Nähe. Der Kapitän dieses Schiffes ist dazu verdammt, für immer auf See zu sein. Nur alle 7 Jahre, so wie jetzt, darf er an Land gehen. Wenn er dort eine Frau fände, wären er und seine Mannschaft von dem Fluch befreit.

De få takter som inleder holländarens monolog tecknar vikens ensamhet och öde som en spegling av hans själ. I början av monologen är ingen tonart urskiljbar, vilket skapar en spöklik spänning. I den andra delen “Wie oft in Meeres tiefsten Schlund” hör vi holländarens viktigaste ledmotiv. I den tredje delen, “Dich frag ich frag ich frag ich gepriesener Engel Gottes”, ackompanjeras holländaren av violinernas tremolos, som pendlar mellan tonerna C-dur och c-moll, och på så sätt musikaliskt registrerar han sin oro mellan rädsla och hopp om förlösning, och i den fjärde delen återkommer den mörka stämningen från början. Stämningen är lutande, och holländaren är redo att ge upp hoppet: “Ni stjärnor ovanför, sluta springa! Evig utplåning faller över mig!”. När musiken når det sista ackordet sker miraklet, det är skrivet i strålande C-dur, och med en kort, lysande kadens avslutas denna stora monolog.

Die Frist ist um – Hotter

Holländaren och Daland gör en överenskommelse

Synopsis: När Daland går upp på däck känner han igen ett andra fartyg i dimman. Daland bjuder in kaptenen till sitt skepp. I samtalet med Daland får kaptenen reda på Dalands dotter Senta. Holländaren visar Daland sitt guld och ber om Sentas dotters hand. Daland förblindas av rikedomen och går med på det.

Durch Sturm und bösen Wind verschlagen – London

 

 


 

Synopsis: Hemma i Dalands spinneri arbetar de kvinnliga spinnarna.

Wagner höll Carl Maria von Weber högt, den här scenen är en öppen kopia av den berömda modellen av spinnhjulsscenen från Freischütz (Schelm, halt fest).

Summ und brumm

Senta’s Ballad

Synopsis: Dalands dotter Senta är försjunken i målningen av den flygande holländaren, vars historia Maria hade berättat för henne. Senta berättar för spinnarna om sin roll som frälsare.

Enligt Wagner skrev han först denna ballad och den blev en central punkt i musiken och dramatiken i kompositionen. Senta berättar historien om holländaren i balladen och de viktigaste ledmotiven dyker upp. I de två första verserna hör vi berättelsen om holländaren. Denna del börjar med orkesterns motiv av holländaren följt av Sentas sjungna spökmotiv och slutar med förlösningsmotivet. Efteråt deltar flickorna på ett rörligt sätt i förlösningsmotivet och Senta avslutar balladen extatiskt med en önskan om att förlösa holländaren.

Lyssna på Sentas ballad i två tolkningar:

Johohoe! Traft ihr das Schiff im Meere an (1) – Norman

 

En delikatess är Kirsten Flagstads ballad från 30-talet. Flagstadt var en av de viktigaste Wagnersångerskorna, hennes röst hade stor volym och klangrikedom även i dramatiska passager.

Johohohe (1) – Flagstadt

Erik berättar sin dröm för Senta

Synopsis: Sentas fästman Erik kommer in på spinneriet och rapporterar om Dalands ankomst. Flickorna springer till stranden. Erik håller tillbaka Senta, eftersom han är orolig för Sentas förälskelse i holländaren. Han försäkrar henne om sin kärlek och berättar om sin dröm där han såg henne fly ut på havet med en främling. Senta lyssnar på honom och gråter: “Jag måste träffa honom! Med honom måste jag gå under!”. Förskräckt stormar Erik ut ur rummet.

 

Auf hohem Felsen lag ich – King

Senta möter holländaren

Synopsis: Senta, vilset i tankar, tittar på målningen av holländaren när hennes far kommer in tillsammans med holländaren. Nu står Senta och holländaren inför varandra.

Den här scenen är inte en duett mellan två skådespelare, utan mellan två människor som drivs av sitt öde. Det som händer dem är förutbestämt av ödet. Vare sig det är holländarens förbannelse eller Sentas öde som frälsare. Det är en ömsint dröm om två besläktade själar. Text och musik beskriver inte en kärleksduett, utan ett outtalat öde och frälsning.

Lyssna på den gripande duetten “Wie aus längst vergangenen Zeiten” med Birgit Nilsson och Hans Hotter. Hotter var den ledande holländaren på 1950/60-talet, bredvid George London, och kanske inte överträffad ens senare (Fischer, Grosse Stimmen). Hotter (1909-2003) hade inte den klassiska hjältebarytonens röst, utan besatt en belkanisk-blöt röst.

Wie aus der Ferne längst vergang’ner Zeiten (1) – Nilsson/Hotter

 

En annan tolkning av duetten “Wie aus der Ferne” (Som om den kom från långt borta) sjungs vackert av Kirsten Flagstad (sublimt) och Herbert Janssen (sällan hör man smärtan vackrare). Tyvärr prasslar och knastrar inspelningen.

Wie aus der Ferne längst vergang’ner Zeiten (2) – Flagstad/Janssen

 

Synopsis: Daland kommer tillbaka och vill höra beslutet från dem. Senta och holländaren lovar att gifta sig. Daland ber dem att dyka upp på återkomstfesten.

Verzeiht! Mein Volk hält draußen sich nicht mehr – Morris / Voigt / Heppner

 

 


 

 

Seglarnas kör

Synopsis: Byborna firar sjömännens ankomst med en fest på Dalands skepp. De ropar på holländarens sjömän, men det förblir spöklikt mörkt och tyst där.

Med en övergångsmusik och utan paus börjar tredje akten med sjömanskören. Körstämmorna i den “flygande holländaren” är överväldigande i sin musikaliska effekt.

Steuermann lass die Wacht – Solti

 

Synopsis: Seglarna på Dalands skepp sjunger i högmod och hånar holländarens sjömän. Plötsligt ljuder en kuslig sång från holländarens skepp och havet börjar dundra.

Chor des Holländers – Solti

 

Synopsis: Erik försöker än en gång få Senta att ändra sig och påminner henne om sitt lojalitetslöfte.

Lyssna på denna cavatina som sjungs av Placido Domingo.

Willst Du jenes Tags – Domingo/Sinopoli

Den stora finalen på Flying Dutchman

Synopsis: Holländaren vill skona Senta och utan henne sätter han segel. Senta svär honom trohet, klättrar upp på en klippa och kastar sig i havet. I fjärran stiger de båda upp ur havet i förvandlad form; holländaren håller Senta i sina armar.

Wagner har komponerat en elektrifierande musik till denna final. Sentas avsägelse följer på holländarens dramatiska avskedsscen “Lost, oh lost, salvation is lost for ever”, holländarens dramatiska avskedsscen.

Verloren, ach verloren – King / Stewart / Löwlein

Inspelningsrekommendation

 

DECCA, Leonie Rysanek, George London, Giorgio Tozzi och Karl Liebl under ledning av Antal Dorati och Royal Opera House Convent Garden’s kör och orkester.

 

 

 

Peter Lutz, opera-inside, operaguiden online till DER FLIEGENDE HOLLÄNDER av Richard Wagner

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *